hussmart
Sök
Det kan finnas många olika orsaker till att man vill göra sin bostad större. Kanske har familjemedlemmarna blivit fler, eller så har man behov av ett gästrum? Kanske har man redan nu lite extra yta, men inte tillräckligt mycket för att kunna bygga en bra och attraktiv uthyrningsdel? I alla de här scenarierna så kan det vara aktuellt med en påbyggnad eller tillbyggnad för att möta de behov man har. Det finns flera olika lösningar när det kommer till att göra huset större – påbyggnad och tillbyggnad är två av dessa. Men vad är egentligen skillnaden mellan dessa, och vad passar bäst när det kommer till just ditt hus? Det är lätt att bli förvirrad när begrepp som tillbyggnad och påbyggnad används om vartannat. Det alternativ som passar bäst för en specifik bostad eller byggnad, beror på hur tomten ser ut, samt hur huset är utformat och konstruerat. Läs vidare för att få reda på skillnaden mellan tillbyggnad och påbyggnad, samt vid vilka tillfällen som man bör välja det ena framför det andra
Om du vill få in offerter på uppdraget kan du klicka dig vidare nedan. Smidigt och enkelt kan du då hämta in upp till 3 anbud från kvalitetssäkrade entreprenörer som matchats mot ditt projekt. Det tar bara en minut att komma igång och det är helt utan förpliktelser. Mer information hittar du här
Orsakerna till varför man vill bygga till på huset kan vara många olika - kanske har man fått tillskott i familjen, eller så behöver man ett nytt gästrum? Kanske har du redan idag ytor i huset som du inte använder, men inte tillräckligt för att kunna hyra ut det som en separat bostad? I så fall kan det ju vara aktuellt att göra en påbyggnad eller tillbyggnad på huset, så att du kan få till en komplett lägenhet till en hyresgäst. Oavsett vad orsaken månne vara finns det många bra lösningar när det kommer till att göra bostaden större. Påbyggnad och tillbyggnad är två av de tillgängliga alternativen. Men var är egentligen skillnaden och vad passar bäst när det kommer till just ditt hus?
Begrepp som tillbyggnad och påbyggnad blir gärna förvirrande eftersom de används om varandra. Det sätt som lämpar sig bäst att bygga ut just ditt hus på beror på hur din tomt ser ut och hur den befintliga bostaden är konstruerad och utformad. Läser du vidare i artikeln får en bra förklaring av vad skillnaderna mellan en tillbyggnad och en påbyggnad är, samt när man ska välja det ena framför det andra.
Enligt Plan- och bygglagen är alla typer av förändringar av en bostad som resulterar i en volymökning av huset en tillbyggnad. När man pratar om en tillbyggnad i dagligt tal så avser man emellertid en utbyggnation i sidled. Detta vill alltså säga den typ av utbyggnad som gör att byggnadsarean ökar och som därmed kräver att man utökar husets grund. En tillbyggnad kan variera i storlek och kan variera från att man bygger till ett nytt entréparti till att man adderar en helt ny huskropp på flera hundra kvadratmeter. En vanlig tillbyggnad kan exempelvis vara i form av ett enklare förråd, ett nytt sovrum eller ett inglasat uterum - men det kan alltså även handla om större tillbyggnader med flera rum och som kopplas samman med det befintliga huset på mer än ett våningsplan.
I vissa fall går det att bygga en tillbyggnad utan att söka bygglov. Detta gäller i de fall som tillbyggnaden kan klassas som en så kallad attefallstillbyggnad. Det finns en mängd kriterier som behöver vara uppfyllda för att attefallsreglerna ska gälla, men en grundläggande regel är att tillbyggnaden ska vara på maximalt 15 kvadratmeter i bruttoarea - om tillbyggnaden är i mer än ett plan gäller alltså att man behöver addera arean per våningsplan. Ytterligare regler gäller placeringen på tomten (minst 4,5 meter från tomtgräns) samt att höjden till taknock inte får överstiga bostadshusets. Det finns emellertid inga garantier för att tillbyggnaden får uppföras utan bygglov även i de fall som dessa kriterier är uppfyllda. Detta eftersom varje kommun har rätt att göra utökningar och inskränkningar av lovplikten. Om man är det minsta tveksam till om tillbygget kräver bygglov eller bara en bygganmälan så bör man kontakta byggnadsnämnden i kommunen. Här kan man få reda på vad som gäller för det specifika projektet i just det område där man bor. Läs mer om kraven för att bygga en attefallstillbyggnad utan bygglov på Boverkets hemsida.
Särskilt i det fall som en tillbyggnad är lite mer omfattande och kräver bygglov så kan man vilja ta hjälp av en arkitekt eller annan fackman för att projektera, ta fram ritningar och hjälpa till med andra bygglovshandlingar.
Att göra en påbyggnad är alltså detsamma som att göra en tillbyggnad på höjden. Det görs genom att bygga på en ny våning eller att lyfta taket på en befintlig vindsvåning. Påbyggnaden kan göras på hela eller delar av bostadens byggnadsarea, och förutsatt att husets bärande konstruktion tillåter det kan man bygga på både en och två våningar. Även i det fall som man bygger om taket från ett brutet tak till ett snedtak så räknas detta som en påbyggnad. En del väljer att lyfta taket och att endast ha kvar en mindre lutning på taket. Andra lyfter hela taket och behåller samma profil som tidigare, bara det att man får full ståhöjd efter lyftet. Även när det kommer till att höja taket så kan detta göras för hela eller delar av byggnadsarean.
Man bör räkna med att en påbyggnad alltid är lovpliktig. Det är ett komplext ingrepp som innebär ändringar i bärande konstruktion - vilket ställer stora krav på att alla beräkningar och dimensioneringar görs på ett korrekt sätt, samt att byggnaden uppfyller gällande byggnormer. En påbyggnad innebär dessutom en fasadändring. Om man planerar en påbyggnad rekommenderas att man tar hjälp av en arkitekt, byggingenjör eller liknande för att projektera, rita och söka bygglov. Därefter kan du koppla in en entreprenör.
Som en tumregel kan man använda sig av förhållandet att det tar en arbetsvecka (40 timmar) att bygga 1 kvadratmeter ny bostadsyta när det handlar om en till- eller påbyggnad. I tillägg till detta kommer eventuell tid för mark- och grundarbete. Tidsestimatet baserar sig på att det är fyra hantverkare som arbetar fulltid på projektet parallellt. Det tar generellt sett mindre tid per kvadratmeter på en större tillbyggnad, på grund av skalfördelar. En tillbyggnad eller påbyggnad på 50 kvadratmeter tar normalt sett mellan 12 och 17 veckor. För större projekt går tidsåtgången ner något, och ett projekt på omkring 100 kvadratmeter tar således mellan 20 och 30 veckor. För projekt på omkring 150 kvadratmeter intervallet på mellan 30 och 40 veckor, och man räknar med 40 till 50 veckor för ett projekt på 200 kvadratmeter.
Normalt sett får du räkna med att betala något mer per kvadratmeter för en påbyggnad jämfört med en tillbyggnad i markplan. Anledningen till detta är att en påbyggnad kräver fler strukturella förändringar och därmed även mer teknisk kompetens och komplext arbete från hantverkarnas sida. Genomsnittspriset för en tillbyggnad i sidled ligger på runt 28,000 kronor per kvadratmeter enligt marknadsplatsen Byggstart.se, medan motsvarande genomsnittspris för en påbyggnad ligger på 32,000 kronor. Genomsnittspriser är alltid mest relevanta för projekt av normal storlek och standard. För mycket stora projekt kommer man ofta ner i ett något lägre snittpris eftersom man uppnår vissa skalfördelar när man bygger stort.
Under projekteringsfasen behöver du fatta en hel rad med beslut som påverkar standarden på tillbyggnaden eller påbyggnaden. Detta gäller allt från konstruktionsmaterial till ytskiktsmaterial och andra produkter. För att ta ett exempel så kan både dörrar, trappor och fönster variera tiotusentals kronor i pris, från de allra billigaste alternativa till de mest exklusiva varianterna. Ska du bygga ett badrum eller kök? - Ja, då är det bra att vara medveten om att inredningen kan variera med flera hundra tusen. Även ytskikten kommer med stora prisvariationer mellan de i ekonomiklassen och de som är mer exklusiva.
Om du vill hålla kostnaderna nere är det därför en bra idé att hålla utkik efter erbjudanden och eventuella utförsäljningar hos olika leverantörer och producenter. Det kan också löna sig att höra sig för med entreprenören om de har rabattavtal hos något bygg- eller VVS-varuhus, till exempel.
När det kommer till inköpen av själva byggvarorna så är det vanligtvis ekonomiskt fördelaktigt att överlåta detta till entreprenören. Det har inte bara bra rabatter att nyttja - de har också koll på lämpliga alternativ i det fall som någon produkt inte skulle finnas tillgänglig på hyllorna. I tillägg till detta kommer det vara upp till dig att tillse att alla mått och beräkningar på materialåtgång är korrekta om du bestämmer dig för att själv stå för inköpen. Det kommer medföra en hel del extra jobb från din sida om du behöver göra returer på eventuella felköp eller hitta alternativa produkter på egen hand. Entreprenören gör givetvis ett påslag på det man köper in, men i det stora hela blir det i regel både tidseffektivt och billigare att överlåta den här arbetsuppgiften till hantverksfirman, om du inte själv har erfarenhet av att bygg och konstruktion.
En del byggherrar vill spara in pengar genom att genomföra delar av projektet som eget arbete. Skulle detta vara aktuellt för din del så bör du tänka igenom vilken typ av arbete som du har tillräckligt med tid och kompetens till att utföra utan att göra avkall på resultatet, och utan att det sinkar hantverkarnas arbete. Se till att handskaka med entreprenören kring det som du tänker göra själv i god tid innan byggarbetet startar upp. Sådant som målning och att sätta upp lister kan vissa göra utan problem, men det är bra att ha i bakhuvudet att man inte bör göra något som eventuellt kan sänka värdet på bostaden - resultatet bör alltså fortfarande kunna uppnå en viss standard. En del uppgifter, som att hantera byggavfall och att röja på byggarbetsplatsen, kan man alltid göra utan att riskera något.
När det gäller själva byggperioden finns det ytterligare ett par tips som du kan vilja ta till dig. Man bör till exempel aldrig betala ut mer än det som är tillfört bostaden i värde (avseende arbete och material) vid varje utbetalningstillfälle. Detta gäller särskilt i samband med stora projekt. Vid mindre projekt är det mer vanligt att man endast har två utbetalningstillfällen.
En annan bra riktlinje att följa är att man ska se till att besöka byggplatsen ofta. Genom att vara tillgänglig under arbetets gång så får du inte minst en bättre dialog med entreprenören, men du får även möjlighet att följa framstegen med egna ögon. Du kan då säkerställa dig om att det inte uppstått några missförstånd, samt att arbetet blir utfört på ett effektivt sätt.
I samband med större projekt bör man alltid be entreprenören om en mer detaljerad projektplan. Det här dokumentet används, tillsammans med kontraktet, för att du som byggherre ska kunna följa framväxten av din tillbyggnad eller påbyggnad. I planen lägger man in specifika slutdatum för när olika moment och delar av konstruktionen ska vara klara. Det är rekommenderat att ni använder er av välkända milstolpar som du kan förhålla dig till, som till exempel när betongarbetet ska vara klart, när det ska finnas en täckt råbyggnad, och så vidare.
När projektet går mot sitt slut är det viktigt att du kommer ihåg att ha all projektformalia i ordning. Innan man betalar ut den sista delen av kontraktsbeloppet ska man till exempel genomföra en slutbesiktning. Vanligtvis genomför entreprenörerna en egen slutbesiktning, men utöver detta kan det vara vettigt att ta in en extern fackkunnig person som kontrollerar att allt blivit korrekt utfört. Lämpligen tar du in en professionell besiktningsman eller kanske en byggare från en annan firma. Under besiktningen kontrolleras att allt arbete blivit utfört enligt gällande normer och föreskrifter. När eventuella brister som uppdagas sedan har åtgärdats betalar du ut den slutgiltiga delen av kontraktsbeloppet.
Det är också viktigt att du ser till att få kopior av all relevant dokumentation skickade till dig. Detta gäller exempelvis ritningar, dokumentation av de material och produkter som använts under arbetet, eventuella våtrumscertifikat och installationsprotokoll från elektrikern. Den här dokumentationen kan komma till användning både i samband med försäljning av bostaden, vid framtida renoveringsarbete och i det fall som det skulle uppstå problem som kan härledas till arbetet.
